Karaten har en fascinerande och färgstark historia som sträcker sig många hudratals, kanske tusentals år tillbaka i tiden.

Mycket har tyärr aldrig blivit nedtecknat i skrift, men för ca 1,500 år sedan finns det berättelser om en munk vid namn Bodhidarma som tycks ha haft stor betydelse för kampsportens historia.

Bodhidharma var enligt legenderna en indisk munk som kom till Kina under slutet av 4:e århundradet. Han anses vara grundare av Zenbuddhismen samt Shaolinkempo i vilken karate bl a har sitt ursprung. Bodhidharma kallas också för stridskonsternas anfader (patriarch of the martial arts).

Även karatestilen Goju-ryu har sina rötter i Kina, närmare bestämt i

staden Fuchow ( eng. Foochow ) som är huvudstad i den sydöstra

provinsen Fukien. I Fuchow levde och verkade på 1800-talet en känd Shaolinkempo mästare som hette Ryu Ryuko. Mästaren Ryu Ryuko var Kanryo Higaonna Senseis lärare under dennes besök i Kina.

I slutet av 1800 talet fanns det tre karate huvudstilar på Okinawa

som var uppkallade efter tre städer där stilarna utövades d v s i

Naha: Naha-te, i Shuri: Shuri-te och i Tomari: Tomari-te. Kanryo

Higaonna Sensei (1853-1916) var grundare av Naha-te stilen.

År 1868 eller 1869 reste Kanryo Higaonna Sensei till Kina där han

stannade mellan 13-14 år och studerade Kinesisk kempo hos mästaren Ryu Ryuko men även vapentekniker och örtmedicin.

Kanryo Higaonna Sensei studerade i Kina följande kata: Saifa,

Seiyunchin, Shisochin, Sanseiru, Sepai, Kururunfa, Sesan, Suparinpei

och Sanchin. Alla dessa kata har alltså kinesiskt ursprung och kom

till Okinawa genom Kanryo Higaonna Senseis försorg.

Efter hemkosten från Kina blev Kanryo Higaonna Sensei ombedd att

undervisa den kungliga familjen på Okinawa i bujutsu ( martial arts )

vilket han också gjorde. År 1905 började han även att undervisa

Naha-te karate på gymnasiet i Naha. Kanryo Higaonna Sensei var en

mycket aktad person och karatemästare vilket återspeglas i den titeln - Bushin, som han fick i folkmun på Okinawa.

Han var också känd för sin enorma benstyrka och kallades därför för "Ashi no Higaonna" ( jap. ashi = ben ).

Den person som följde Kanryo Higaonna Senseis karatetradition vidare var Chojun Miyagi Sensei (1888-1953) grundare av Goju-Ryu stilen. Han var den främste eleven till Kanryo Higaonna Sensei. Chojun Miyagi Sesei började träna Naha-te då han var 14 år gammal. Efter Kanryo Higaonna Senseis bortgång fortsatte Chojun Miyagi Sensei, som arvtagare och efterträdare till sin läromästare, att vidareutveckla Naha-te stilen på egen hand.  

Bodhidarma

År 1916 reste Chojun Miyagi Sensei för första gången till Fuchow i

Kina där han återfann den plats som mästaren Ryu Ryuko hade sin dojo

på. Dessutom träffade han en äldre man som visade sig varit elev till

mästaren Ryu Ryuko. Från honom fick Chojun Miyagi Sensei veta att

under de oroligheter som ägde rum omkring år 1900 fick många mästare

söka tillflykt i Singapore eller Malyasia och aldrig återvände tillbaka.

Efter hemkomsten från Kina fortsatte Chojun Miyagi Sensei sitt arbete

med att systematisera Naha-te karate och år 1930 valde han att kalla

sin stil för Goju-Ryu (den hård-mjuka stilen).

Chojun Miyagi Sensei valde namnet Goju-Ryu efter de s k " Åtta

grundsatserna" inom kinesiskt kempo som återfinns i Bubishi, en

gammal klassisk kinesisk skrift. Go och Ju betyder bokstavligen hårt

och mjukt men i detta fall syftar båda orden på en av de ovan nämnda

åtta grundsatserna som i en fri översättning har följande lydelse:

"Andningens eller livets princip är både hårdhet och mjukhet".

Efter att Chojun Miyagi Sensei presenterade Goju-Ryu karate för den

japanska martial arts organisationen "Dai Nippon Butoku-Kai" erkändes

stilen som en officiell japansk budo gren år 1933.

Chojun Miyagi Sensei är även grundare till tre av Goju-Ryus kata:

Gekisai-Dai-Ichi, Gekisai Dai-Ni samt Tensho.

Han har också utvecklat Sanchin kata genom att bl a tillföra

förflyttningar bakåt.

Både kata Gekisai-Dai-Ichi och Gekisai-Dai-Ni skapades av Chojun

Miyagi Sensei år 1940. Dessa kata har alltså sitt ursprung på Okinawa

och skapades med syfte att popularisera karate och för att förbättra och

underlätta träningen för yngre elever.

Tensho kata lär däremot ha sitt ursprung i en kinesisk form som heter

Rokkishu och representerar Ju delen som ett komplement till Go i

Sanchin. Chojun Miyagi Sensei skapade också Junbi Undo d v s förberedande

gymnastikövningar vilka genomförs i början av träningen och inleds med

tå- och fot rörelser.

Chojun Miyagi Sensei hade många elever, av vilka den främste före 2:a

världskriget var Jin'an Shinzato. Tyvärr dog denne under kriget.

Efter kriget var An'ichi Miyagi den av Chojun Senseis elever som

sist undervisades av Goju-Ryu grundaren. An'ichi Miyagi Sensei är

född 1931 i Naha och började träna karate 1948. Det är just An'ichi

Miyagi Sensei som har fört Goju-Ryu karatetradition vidare.

"KaraTeDo"

Sensei Kanryo Higaonna

En besynnerlig blockering

I Gekisai dai ichi och dai ni, förekommer en anmärkningsvärd blockering vid två tillfällen, nämligen Jodan age uke. Det är anmärkningsvärt då den inte förekommer i någon annan klassisk Goju-Ryu kata.

Dessutom är den som mest effektiv om motståndaren är större och längre än man själv är. Man har spekulerat i betydelsen av detta.

Då dessa kator skapades, befann sig Japan i 2:a världskriget. Västerlänningar, som generellt är större än Japaner, sågs som ett potentiellt hot under denna tid. Detta kan vara förklaringen till varför dessa blockeringar finns där.

Gekisai dai ichi är förövrigt den enda katan i Goju-Ryu som avslutas med att ta ett kliv framåt.

Spännade om kator och karate.

Om Sanchin kata

Sanchin kata fanns ursprungligen i endast en version - den som Sensei Kanryo Higaonna lärde sig i Kina av Mästaren Ryu Ryoku. I denna kata som inte liknar någon annan kata då målet med den är fysisk och framför allt mental träning, förekommer en vändning där utövaren alltså vänder sig om och fortsätter "träningen".

Sensei Chojun Miyagi skapade en egen variant på denna där utövaren istället för att vända sig, backar istället. Varför?

Sensei Miyagis egen förklaring var att han ville att utövaren tidvis också skulle ha fokus på hälarna och den speciella skillnaden som det innebär att backa istället för att gå framåt. Man ser ju inte bakåt när man backar i Sanchin. Detta skulle lägga en extra dimension till katan. Sade han.

Många tvivlar dock på denna förklaring och tror mer på denna mindre insmickrande förklaring:

Sensei Miyagis version av katan skapades under de sista tio åren av hans liv då han led av hjärt och kärlrelaterade sjukdomar. Under denna tid satt han oftast på en stol i änden av dojo och instruerade sina elever och hjälptränare.

I Japan är det ett stort etikettsbrott att vända ryggen mot Sensei...

Teorin understryks av det faktum att Sensei Miyagi de sista fem åren av sitt liv enbart lärde ut sin egen version av Sanchin.

"Det finns inget första slag i karate"

Varför säger vi så? Förklaringen är att katorna skall lära oss allt om karatens konst.

I katorna finns invävda meddelanden som det forskas kring än idag. Ett meddelande är just detta.

Ingen kata börjar nämligen med en attack (Kolla själv på filmerna på medlemssidan). Karate är självförsvar alltså!

Om karatestilen Naha-te

Den grundstil inom karate som vår stil, Goju-ryu stammar från, kallas allmänt för Naha-te och grundades av Chojun Miyagis läromästare Sensei Kanryo Higaonna. Sensei Higaonna kallade dock själv inte sin stil så. Han kallade den för Shorei-ryu. (Inte att förväxla med Shorin-Ryu som stammar ur Shuri-te)